helenaberg

 I Juni tog praktiken slut och även skolan. Jag fick en kvalificerad yrkeshögskoleexamen och efter två års slit kändes det väldans skönt.

Jobbar kväll på BT och det händer inte allt för mycket i Borås just nu och där av går tiden ganska långsamt. Så jag tänkte snabba på tiden lite genom att blogga.

När jag jobbade helg i början av december fotade jag ett önskereportage som publicerades i julaftons tidningen. Jag och en reporter träffade Borås modellflygplansklubb under en förmiddag. Jag minns att det var helt fruktansvärt kallt och att det tog hela dagen för min känsel i fingrar och tår att komma tillbaka. Men det var fint ljus, tacksamt att fota och och entusiastiska människor som berättade allt och lite till om modellflygplan!

Jobbar på BT hela helgen och på måndag samt några dagar i mellandagarna. Har hunnit med fyra jobb än så länge och har inte nästa förens halv sju ikväll när Christer sjögren har julshow på Åhaga.

När jag jobbade helg för två veckor sedan (väärldens stressigaste helg pga massa is, snö och regn) skulle jag fota basket i Kinnahallen. Kom dit när det var 12 minuter kvar av matchen och fick plåta på som tusan. Trots att det var i en mörk inomhushall så var det faktiskt väldigt kul!

Tänkte försöka göra någon slags sammanfattning av året som snart är slut. Det har varit ett sånt himla fint år! Började kanske på värsta tänkbara sätt när Alf sprang bort på nyår (får ont i hjärtat bara av att tänka på det) men sen har det mesta nästan bara rullat på precis så som jag har velat ha de. 

 

I januari hade jag och Brankis precis blivit sambos i en liten etta i Biskopsgården. Där vi sov 30 cm ifrån varandra i fem månader. Så himla mysigt att ha sleepovers varje dag! 

Första Maj flyttade jag in i bästa ettan ever i Kyrkbyn med en balkong där man såg hela stan ifrån. Ville aldrig flytta därifrån.

I söndags besökte jag och Lovisa härbärget Kastanjen i Borås. Vi träffade och pratade med några romer som sov där för natten som annars bor i en park. Nicolai en av dom som kan bäst engelska berättar att han har fyra barn hemma i Rumänien som hans föräldrar tar han om medan han är här och jobbar. Under en vecka får han ihop ca 300 som han skickar hem via forex. Vi följer med ett gäng upp på övervåningen som visar hur dom sover. Fyra och fyra i varje rum med män för sig och kvinnor för sig i våningssängar. Vi följer även med ner i tvättstugan där dom har möjligheten att tvätta en maskin tvätt innan det ska vara tyst och släckt klockan elva. 

Jag skulle egentligen bara jobba på BT i lördags men blev inringd i fredags och igår blev jag erbjuden att jobba även idag. Roligt med jobb! I Fredags åkte jag och en reporter till Herrljunga för ett jobb till hela helgen om glögg. Det var dagen efter Sven och det var inte helt lätt att ta sig fram på vägarna vi mötte bla en buss som hade blivit nerprejad av en lastbil i diket. Igår hade jag sju jobb inbokade och förmiddagen blev stressig (åt lunch vi halv tre) Vi började dagen med en enkät vid folkan om kongresshuset och det var inte helt lätt att få ihop en enkät kl nio på en lördags morgon men det gick tillslut. Efter det åkte vi och letade vinterbilder till en notis och stressade sedan iväg till Kråklanda för att göra ett reportage om en modellflygplansklubb. Det var helt sinnessjukt kallt och hade ca noll känsel i fingrar och fötter när vi kom tillbaka till redaktionen. Hann värma mig i två minuter innan det var dags att åka iväg till tennisklubben för att plåta en tennisspelare. Det blev lite lugnare på eftermiddagen med luciakröning och julmys på torget och jag och Lovisa avslutade kvällen med en enkät på Teatern.
På schemat idag står bland annat julmarknad, basketmatch och öppethus på en travbana. Hoppas att det slutar snöa då jag ska köra till både KInna och Bollebygd.

För någon vecka sedan fotade jag Glasvegas. Idag fick jag ett mejl av trummisen, hon hade sett mina bilder och gillade en av dom som var på henne och frågade om det var okej att hennes sponsor kunde använda bilden på deras hemsida "Jag gillade en av dina bilder och ville höra om det finns möjlighet att använda den om dom nämner dig som fotograf?" Jag mejlade tillbaka och skrev vem hon kunde kontakta om dom ville köpa bilden och fick som svar att dom inte var ute efter att köpa bilden men tack ändå. 

Sånt här gör mig så himla frustrerad och arg! Jag har utbildat mig under tre års tid och köpt kamerautrustning för över 50 000 kr och har inte någon som helst lust att ge bort mina bilder..

Har fotat två konserter på mindre än en vecka och det var längesen! Har väl börjat känna att konsertfotograferingen inte är lika spännande som när jag började för några år sedan men konserten med Glasvegas i tisdags fick jag tillbaka lite energi och det kändes sådär kul som det brukade göra. Träffade bla en fotograf från New York som turnerade runt med olika band i hela världen och var i Göteborg för första gången. Så himla kul att få höra hans historier och herregud vad jag skulle vilja våga göra som han! 

Konstern i fredags var dock inte lika kul. Nickelback spelade i scaninavium och jag hade beställningar från GP och Aftonbaldet. Vi fick skriva på kontrakt och fotoreglerna var att plåta två låtar från mixerbordet i publiken. Det är sånna regler som gör mig så trött på att fota konserter. Finns det någon chans i världen att göra ett bra jobb när man har en vakt som bevakar vart enda steg man tar och skäller ut en så fort man råkar ta minsta lilla kliv framåt? Jag plåtade i alla fall på som tusan i dom ca 10 minuter vi fick på oss och chansade väl mest men som tur var blev några bilder skarpa med inte allt för mycket huvuden i bild. Skickade iväg bilderna på plats och Aftonbladet köpte fyra bilder och GP en och då kändes det ganska så värt trots dom kassa förutsättningarna. 

 

I helgen åkte jag till Uddevalla och gjorde mitt första jobb för Bohusläningen. Hann hälsa på redaktionen en snabbis på fredagskvällen och det verkar vara en mycket trevlig tidning. Mitt uppdrag var att skicka shoot-it-live bilder till webben under lördagen från Uddevallakannan som är en fotbollsturnering i några helger framöver. Skickade iväg ca 300 bilder under dagen och jag har fortfarande träningsvärk i min arm. Faktiskt kul att plåta fotboll på en liten lägre nivå än elfsborgs matcherna och skönt att bara behöva ett 70-200. 

I fredags fotade jag Maia Hirasawa för GP på Nefertiti. För kanske ett år sedan plåtade jag en annan konsert där och visste därför hur dålig scen och ljus det brukar vara och denna gången var det inget undantag. GP hade beställt 3-etta och jag skulle skicka iväg minst 8 användbara bilder. Jag har nog aldrig fotat en konsert med så himla dåligt ljus som det var i fredags (paniken när jag insåg att det faktiskt inte finns mer ljus) De flesta bilderna är plåtade med en slutare på 1/80 och ISO 5000 och det som räddade mig var när publiken började fota med sina mobiler och jag fick tajma in deras blixtar. Men annars så gick det väldigt bra hade deadline 21.45 (konserten började 20.30) och skickade in bilder 20 min innan deadline, brukar annars få ganska mycket panik och stressa in i sista minuten så jag vet inte riktigt vad som hände där. Med förutsättningarna som var i fredags så är jag väldigt nöjd med min första 3-etta i GP!

För två veckor sedan plåtade jag göteborgs symfoniker och Kent Nagano för DN. Det var första gången jag fotade en orkester och dirigent vilket var spännande. Det är lite annorlunda regler om man jämför med en vanlig konsert för man får bara plåta när publiken applåderar.

 

Såhär såg fotoschemat ut;

Jag har haft sån tur och flyt hela året med skola, prakatik, jobb, samboliv med Brankis, egen lägenhet i stan, resor och en himla bra sommar. Men så blev det höst och ungefär allt det där försvann. Det är första gången på 15 år som jag inte börjar skolan vid den här tiden på året. Och det är ganska värdelöst att varken plugga eller jobba! Har aldrig kännt mig såhär rastlös i hela mitt liv. Har sökt säkert 50 jobb den senaste veckan och minst lika många lägenheter utan några resultat alls. Man blir knäpp av att bara gå hemma och ha hur mycket tid som helst till att tänka. Som att tänka på varför man utbildade sig till fotograf och inte något annat där man kunde få ett jobb direkt även fast jag vet att det inte finns något jag hellre jobbar med. Har nästan alltid vetat vad jag vill men efter två veckor av den här hösten är jag inte så himla säker längre. 

 

 

typ så.

 

 

Igår ringde BT och frågade om jag kunde göra ett jobb för kultur och nöje i Göteborg, eftersom jag är ganska så arbetslös blir jag överlycklig när telfonen ringer, finns nog inget värre än att bara gå hemma och göra absolut ingenting. Jag och Nina skulle träffa en rumänsk författare som ska vara med på bokmässan i helgen.

 Plåtade som sagt lite fotboll i onsdags och såhär blev det!

Igår lånade jag pappas bil och åkte till Falkenberg för att fota ett fotollsreportge till helgtidningen. Det blir så mycket roligare att plåta sport när man inte bara fokuserar på matchen utan också gör grejer runt om kring.

 

Men jag fotade såklart matchen också. Den skulle tv-sändas och började därför inte förens nångång över sju och var inte slut förens vid nio och fyyy vad man märkte att det är höst! Mina fingrar var vita och det var inte helt lätt att trycka av dom sista bilderna i kylan (ser verkligen inte fram emot vintern!!)

 

way out west 2013

En av dom sista dagarna på mitt sommarvick på BT träffade jag och en reporter Hani El Hassan. Han hade två unga kusiner från Borås som mist livet i striderna i Syrien.

Intervjun var redan gjord på telefon så vi åkte bara dit för att ta bilder. Jag tycker alltid det är lite knepigt att ta bilder när man inte har varit med på intervjun eller om man ska plåta innan för det blir oftast ganska stelt om man inte får känna av hur personen är innan det är dags att fota. Speciellt kanske i sånna här situationer när det är ganska tunga ämnen. Jag kan bli ganska stressad och känna att jag mest besvärar personen jag ska fota och vill snabbt få det överstökat trots att det faktiskt är mitt jobb att vara där. Ganska dumt att det blir så men jag tror att det är en vane sak och att ju mer erfarenhet man får desto lättare kommer det gå.

Min morfar älskar att att odla saker i sin lilla trädgård och i onsdags var det dags att ta upp potatisen. Det har blivit lite av en tradition nu att varje år när morfar tar upp potatisen firrar vi midsommar en gång till. Knäppt men himla fint!